Så är årets upplaga av kristdemokraternas riksting avslutat och nu är man sådär lagom utmattad - både fysiskt och psykiskt. Det var sammanfattningsvis otroligt trevligt! Det bästa var att träffa alla goda gamla vänner men också att få skaffa sig några nya bekantskaper. Jag konstaterar att det antagligen kommer att bli många fler riksting för mig framöver.
När det gäller politiken var det mycket bra och en hel del som var små-trist. Det tråkiga är att partistyrelsen besvarar i stort sett alla motioner och ännu tråkigare är att ombuden nästan alltid går på den linjen. Fast jag ska inte säga ngt...
Det var en hel massa motioner och således en oerhört begränsad talartid på varje avsnitt. Detta innebar att det inte blev något besök i talarstolen för min del. Jag konstaterar också att det lär behöva skrivas en del motioner men lite radikala förslag till nästa motionsriksting liksom jag hoppas på en partistyrelse med fler idealister. (unga och gamla)
godbitar från talarstolen:
Göran Sydhage om kärnkraft som egentligen tillhörande medeltiden
Marlene Grundström om det självklara i att ge utländska medborgare rösträtt i riksdagsval
Sakarias Winberg som dissade vapen och export av dem
Nina Ekelund om visioner i miljöpolitiken
Rikstingsfesten var en trevlig tillställning där vi bjöds på underhållning av Sanna Nielsen och Frank Åhdahl. Den första var dock helt överflödig och om Frank hade skippat mellansnacket och istället sjungt gamla Edin- Åhdah låten Alibi hade lyckan varit gjord! Glädjande var också när Bertil Karlsson fick ett hedersomnämnande. Jag visste inte vem han var först men fick sedan höra att det var han som gick emot Sacredeus förra året i hans blaj om att kristdemokraterna lämnat sitt värdekonservativa arv. Bertil verkar vara en mycket bra karl.
Så... imorgon börjar jag jobba på mitt kära lager igen. Syter lite lagom för det men det blir säkert okej när jag väl är där!