Jullan just nu.

1. Igår blev jag nästan rädd för dig själv. Kollade på Carl-Jan Granqvist som debatterade "Vit jul" mot Katerina Janoch. Blev verkligen vansinnigt provocerad och arg. Helt bisarrt hur man inte bara nöjer sig med att konstatera att kampanjen inte är något för en själv utan att man aktivt sätter sig i en TV-soffa och säger det... Men jag tror verkligen att det gynnande kampanjen om man säger så... det där skrattet, och framförallt de där argumenten kan ju bara inte gå hemm.

Ovanligt att TV4-programledarna inte bara känns som alkoholförespråkare utan som att det faktiskt kan finnas annat viktigt i livet. Som att inte bara tänka på sig själv hela tiden. Barn gillar inte när vuxna dricker alkohol. Så enkelt är det.

För övrigt är det en bra fråga som UNF:aren ställer angående hur många som skulle tycka att det var okej att lämna bort sina barn till en barnvakt som drack alkohol.

2. Bonde söker fru. Riktigt bra. Har i stort sett slutat kolla på TV men detta program vill man inte missa. Förra säsongen var inte speciellt bra men nu har det definitivt blivit uppryckning. Tror faktiskt att det kan bli riktig kärlek i åtminstone några av fallen. Det gillar vi ju.

3. Jag funderar som vanligt på en massa saker. Hoppas ju att man emellanåt kommer fram till något bra. Lätt att mitt i alla funderingar (som ändå ganska ofta handlar om seriösa ting) glömma bort att söka Gud.

4. I helgen blir det massa intressanta ting kring teologi, församlingsplantering och liknande. Återkommer till det.

5. Börjar längta till jul. Efter att läsa, spela spel, vila och tänka utan att det mesta bara rusar eller iallafall rullar på.

6. Har sagt det förr men det finns så mycket bra musik. Stay med Lisa Loeb är ju alltid bra. För att bara ta ett exempel.

7. Idag hade jag en lunch där jag och E ondgjorde oss över människor som inte vet när de ska lämna plats, över hur attraktivt det är med män som verkligen vill ha jämställdhet, att de är för få, att det ibland är lite jobbigt att man själv är en sådan jämställdhetsförespråkare för då kan man inte bara instinktivt säga nej när man får frågan om nya utmaningar, att det är så tröttsamt att det fortfarande är en väldigt skillnad i hur vi ser på de män som inte är föräldralediga (jämfört med hur vi skulle se på en kvinna som inte tog ut någon föräldraledighet).
Skönt med medhåll iaf. Det behövs mycket sånt vill jag lova.