man slutar aldrig...

...att förvånas. Idag på jobbet satt vi ett gäng tjejer i min ålder (kanske 8 pers)och diskuterade lönespecifikationer. (spännande eller hur?) Jag berättar då om hur jag förra året fick lön för två dagar jag inte hade jobbat och hur jag då sa till om detta. Jag upptäcker hur jobbarkompisarna stirrar på mig och någon frågar?: "skojar du eller?" "Det skulle jag aldrig göra, ger någon mig pengar av misstag är dte deras problem" De andra nickar instämmande. Konversationen slutade med att de tyckte att jag var typ gullig eller något för att jag skulle ha fått dåligt samvete.

oerhört skrämmande. Med samma resonemang är det ju rätt att ta emot bidrag man inte är berättigad till och så vidare för det är ju någon annans fel som felaktigt betalar ut... Nej hårdare kontroller och lägre bidrag och allt annat man kan hitta på, men så länge människor inte inser att de kanske skulle ta lite ansvar och se till att pengar som inte är deras går till dem som behöver dem...

OBS! Jag gör säkert också en massa fuffens, men tar emot för mycket lön gör jag helst inte. Sen att jag ändå fick behålla lönen jag hade fått för mycket må ju vara sant...

ja, jag tog en paus från "jag är inte upprörd under sommaren"

Godnatt!