onsdag, juni 24, 2009

Kvinnliga talare

Missa inte att läsa Frizonledningens artikel i dagens nummer av Dagen. Blir glad av att läsa hur de arbetar med att få fler kvinnliga talare. Egentligen borde det vara en självklarhet men så är det ju tyvärr inte...

2004 skrev jag själv en insändare i Dagen...Såhär när jag läser den nu kanske jag skulle vilja justera ett och annat men jag har defintivt inga problem att skriva under på den även idag. Man märker ju att den är skriven med hetta, I like.

För övrigt fick jag ett svar från en man i Svenska Alliansmissionen som typ höll med. Men i övrigt var det tyst. Tenderar att bli så när jag skriver något i Dagen, undrar vad det kan bero på? :) (Två andra artiklar har rört offertal respektive undervisning kring sex/jämställdhet. Ingen gav upphov till något svar...).


I Dagen 3 mars finns en artikel som handlar om bristen på kvinnor i årets evangelistvecka. Jag var en av alla de som reagerade när annonsen först kom ut men jag blev ännu mer upprörd när jag läste Pelle Hörnmarks uttalanden om det hela. Om man tror att det handlar om att det inte ligger ett egenvärde i att tillfredställa eventuella kritiker tvivlar jag på om man förstått vilket stort problem detta är toppen på ett isberg av. Det har aldrig slagit de ansvariga för stora konferenser och "veckor" att det faktiskt finns många kvinnor i vårt och andra länder som kan tillföra massa saker bara genom att de är sig själva men också för att en manlig evangelist/pastor faktiskt aldrig kan veta hur bdet är att vara kvinnlig evangelist/pastor. Och då menar jag inte att de ska tala om något som vår kultur menar är typiskt kvinnligt. Det viktigaste som jag ser det handlar dock om att lyfta fram förebilder för alla unga kvinnor i vårt land som faktiskt inte vågar tro att de har en kallelse alternativt stöter bort den för "i
nte kan väl jag när inga andra kvinnor kan". Det kan väl inte på allvar finnas personer i vårt land som tror att den stora övervikt vi har av manliga pastorer beror på biologiska orsaker och att Gud i så liten utsträckning skulle kalla kvinnor in i t ex. en förkunnartjänst. Nej, ett av de största problemen svensk kristenhet har är att enskilda personer inte får eller vågar utvecklas i sina gåvor. I vår tid när det dessutom anordnas speciella kvinnokonferenser visar det sig att det finns många kvinnor som uppenbarligen "duger" för att tala på dem. Frågan som dyker upp då är om de bara kan tala till kvinnor men män kan mer än gärna tala till både kvinnor och män. Bakom en sån föreställning kan det misstänkas att en föreställning om att en kvinna är en ofullständig man i någon mån lever kvar. Det är också dags att inse hur kränkande det är för alla kvinnor att det ibland tas större hänsyn till den lilla minoritet som anser att kvinnor inte kan bli kallade till alla tjänster.
Jag skulle väldigt gärna vilja ha svar på vad ni som står i ledningen för samfund, konferenser och veckor tänker göra åt problemet?