söndags-måndagsångest.

Har varit relativt befriad från "ångest-som-hänger-ihop-med-vissa-veckodagar" ett relativt bra tag nu. Det verkar dock vara slut på det nu. Söndagar är helt underbara fram tills typ kl 20-21 någon gång. Oftast har dagen fyllts med gudstjänst och gemenskap. Men sen kommer den. Söndagsångesten. Inte så mycket för att man ska jobba och gå upp på morgonen, för det har jag egentligen inga större problem med. Men likväl är det som en våt filt. Av funderingar på allt från bibeltolkningar, framtid, lite lätt panik över att det låter så illa när jag försöker spela gitarr till funderingar på om man aldrig kommer bo närmre föräldrarna och det där singelskapet som egentligen är rätt okej (förutom exempelvis på söndagar någon gång mellan 20-21). Söndagsångesten blir sedan till måndagsångest som sitter i tills måndag kväll. Så himla förutsägbart. Varje vecka.

Vad göra?