Självplågeri

Jag har extremt lätt för att bli generad. Därför borde jag inte titta på TV4 s satsning "Bonde söker fru". Men det gör jag. För trots att jag måste stänga av ljudet, byta kanal samt sitter med ett nervöst leende hela programmet igenom så kan jag inte låta bli. Dels för att det är skönt att helt få engagera sig i något men också för att jag tydligen på något konstigt sätt gillar den där genans-känslan. Har inte upplevt något program som så tydligt tillfredställer denna ådra sedan "singel" gick på tv. Ni vet (eller det kanske ni inte gör) programmet när programledaren letade upp en människa på stan som var singel och som sedan fick peka ut någon denne ville gå på date med. På den tiden bodde jag hos föräldrarna och jag minns såväl hur jag skrattade, skrek, bytte kanal och hade mig varje gång programmet gick. Men likväl såg jag varenda avsnitt.
Nu hoppas jag på många genanta ögonblick framöver.
Och att det uppstår kärlek såklart.