Nattvard
På senaste tiden har nattvarden fascinerat mig mer och mer. (söndagens predikan i Söderhöjdskyrkan gav defintivt en extra skjuts åt tankarna men också Sune Fahlgrens föreläsning om gudstjänsten på teologidagarna förrförra veckan) Hur kyrkan genom hela historien, genom ALLT har firat denna måltid. Hur detta firandet ibland har inneburit direkt fara för livet. Men hur troheten till Kristus och hoppet i Honom betytt mer än allt annat. Känns fantastiskt att veta att runtom vår värld så firas nattvarden gång på gång som en påminnelse om Guds kärlek till oss. Med lite olika teologi och olika liturgi men ändock med samma poäng. Nattvarden kan fungera som ett annat språk, som uttrycker längtan. Även när vi inte på annat sätt förmår formulera den.
Sune lyfte fram hur de kristna praktikerna är oss givna och tål att upprepas gång på gång. Man blir aldrig trött på dem(!).
Att fira nattvard är att fortsätta Guds frälsningshistoria. Att påminna oss om det hopp vi får leva i.
Känns fantastiskt.
Skulle helst vilja fira gudstjänst i gemenskap med andra varje dag.
posted by Julia @ 1/20/2009 02:22:00 em
3 Comments:
åh, jag håller verkligen med. det hade varit coolt med nattvard och firandet tillsammans med andra kristna, varje dag!
Kanske ett kristet kollektiv är något för dej? Själv är jag i Stockholm och har inhandlat en flygel, vilekt känns stort, unikt och dyrt. Har annars ondgjort mej på dagens insändaransvarig för de inte tog in en artikel jag skrivit onm Bildas politiska engagemang. Men men, de gör mycket gott. Sune Fahlgren är bra. Kram kram
Ja, kollektiv är helt klart en tanke. Hanna, du berättar sp mycket spännande så jag får ta och maila istället. Våra artiklar och dagens debattredaktion är helt enkelt inte alltid en önskvärd kombination (även om det VERKLIGEN borde vara det :)).
Skicka en kommentar
<< Home