Min iver...

...för koppeltvång som ni kunnat läsa om otaliga gånger har nog kanske ändå gått för långt. I morse när jag drar upp persiennen ser jag en stor hund mitt på gatan, UTAN koppel. Jag blir rejält upprörd och överväger om jag ska öppna fönstret och ropa "det är faktiskt koppeltvång här i Stockholm" eller om jag ska nöja mig med att bara blänga på hund och ägare. Men jag ser ingen ägare och inser att jag inte ser någon hund heller. Det är ett stort rådjur.

Med ens byts min ilska med medkänsla. Nog för att kransen är underbart, men för ett rådjur? Nja jag vet faktiskt inte...