Måndag

Idag konstaterar jag bland annat:

- att jag har träffat senaste tillskottet till familjen Forssmed. Jack. Otroligt söt och go (helt objektivt alltså) och det känns grymt att man kommer få lära känna honom (och förhoppningsvis påverka honom när det gäller ett och annat :)).

- att det är fantastiskt att ha familj här i Stockholm. Då pratar jag inte bara om min fantastiska biologiska utan också om min församling. Det är fantastiskt att inte bara "tycka" att det borde vara så utan uppleva att det faktiskt är så (även om mycket ännu kan ske och förbättras som förstärker detta!) I en serie av 4 har det nu predikats utifrån församlingens vision. En hel del inspiration hämtas från John Burkes bok "No perfect people allowed". (Jag har för övrigt precis kommit in ordentligt i läsningen av den) Gårdagens predikan handlade om brustenhet och ensamhet. Den tog bland annat upp det omöjliga i att bära varandras bördor (Matt 11:28) om vi inte är öppna med våra sår och vår brustenhet - hur ska detta då gå till? Vi talade också om detta att församlingen ska vara som en familj och vad Jesus egentligen menar i sitt tal om biologiska vs trosmässiga syskon i Markus 7:10. Blodsband kan ta alltför stor plats och vi kan i vår "frikyrkliga smårborgerlighet" glömma detta perspektiv. Men det är inte bara biologiska familjer som kan bli det utan även tajta grupperingar! Om någon inte läst Roland Spjuths artikel i NOD nr 4 så GÖR det. Här kan du ladda ner numret.

Dock innebär detta självklart inte att vi inte ska ta hand om vår biologiska familj, men församlingen är kallad att vara just en familj. Oavsett om det inom eller utom denna finns fungerande biologiska familjer (som givetvis INTE per definition behöver vara exkluderande!)

- att jag känner mig helt uppgiven när det gäller alkohol. Jag skulle verkligen behöva få höra något hoppfullt på detta område. Jag får helt enkelt ringa Junan sen så jag får lite medhåll. Ibland hör jag att antalet nykterister ökar men så upplever jag det verkligen inte. Eller så är det så att de minskar i frikyrkan men ökar i övrigt?

- att jag blir väldigt röd i ansiktet av måndagarnas innebandybataljer. En kvinna frågade mig i omklädningsrummet "jaha, finns det solarium här"? "Gör det?" sa jag? "jamen, du har väl solat, du är så röd i ansiktet". haha :=)

- Vissa skivor håller för extremt många lyssningar. En sådan är definitivt Shreyl Crows "The globe session". Lyssna exempelvis på "My favourite misstake".