Jag skriver i Dagen...
...idag under rubriken "Att undervisa om sex och samlevnad kräver mod", en rubrik som dock är ganska missvisande för vad artikeln går ut på.
Bakgrunden till artikeln är en undervisningsserie från Pingstförsamlingen i Jönköpings om kärlek och sex .
Jag blev så ofantligt upprörd över mycket av innehållet, speciellt i delen "vilken planet är du ifrån?" att jag 6 maj skrev ett brev (4 sidor...) till Pingstförsamlingens ledning och bad om svar på om de stod bakom den här undervisningen. Jag fick löfte om ett mer utförligt svar men detta kom aldrig och jag skrev därför igen 15 juni men har alltså inte hört något sedan dess. Eftersom jag tycker att detta är så otroligt allvarligt för de som lyssnar till den här typen av undervisningen har jag därför efter flera turer nu fått artikeln publicerad.
posted by Julia @ 1/22/2008 08:40:00 fm
28 Comments:
Hej Julia!
Bra skrivet i Dagen.
Jag har själv fått mothugg när jag bla. hävdar att kvinnans underordning är en konsekvens av syndafallet, inte skapelsen.
Många begriper helt enkelt inte att man inte kan finna något om ensidig underordning i skapelseberättelsen.
Jo, kanske om man ger sig på helt vilda tolkningar tex att pga att mannen gav kvinnan ett namn så råder han över henne...
Julia,jag länkar till dig
Åh! Du äger ju! Men vem sätter rubrikerna egentligen?
You Go Julia!
Jag är väl inte särskilt hipp, men tolkar Moseboken som att Adam hade ett huvudansvar att beskydda sin hustru gentemot ormen. Han tog inte det ansvaret. I och med syndafallet förvandlas den kärleksfulla omsorgen till patriarkat. I Jesus upprättas det sunda underordnandet med en kärleksfull omsorgstagande man som har ledaransvar. Så ser jag det och så har kristna sett det i alla tider. Inget farligt med den teologin. Möjligen är den missförstådd och inte särskilt omtyckt i kretsar där man tycker om att omtolka allt i enlighet med dagens trender.
till anonym: Någon liberalteologi är jag inte intresserad av och står absolut inte för. Jag vill förstå vad bibeln menar i ljuset av Jesu gärning.
Man får ha respekt för olika tolkningar så länge de utgår från skriften. En majoritet av kristna både nu och i historien tolkar skriften som att man och kvinna är jämlika men olika. Frälsningen gäller alla vare sig man är man, kvinna, jude eller grek. Däremot finns det på skapelseplanet olikheter som också gör att vi är lämpade för olika saker ibland. En majoritet förstår skriften så att mannen i kärlek har fått huvudansvar att leda, vilket inte skall förväxlas med makt att bestämma. Lite ödmjukhet skulle inte skada i debatten. Att kalla varandras tolkningar för farliga leder bara till skyttegravskrig. Jag respekterar dem som anser att Gud kallar kvinnor till ledare i församlingen, men delar inte den tolknignen. I Jesus Kristus är vi ju delar av samma kropp. Jag kan inte kalla någon som tillhör samma kropp för farlig. Sedan finns det förstås uppenbara irrläror som kyrkan måste ta avstånd ifrån, men här handlar det om olika tolkningar.
Fråga till AnonymII (eller är det samma Anonym?):
"En majoritet förstår skriften så att mannen i kärlek har fått huvudansvar att leda, vilket inte skall förväxlas med makt att bestämma." säger du.
Hur menar du? Det ligger väl i ledarskapets natur att man ganska ofta måste bestämma (för den makten har man ju om man leder).
Inte heller jag är liberalteolog, och jag anser mig ha stöd i Bibeln för mina åsikter.
Monica: Som jag tolkar skriften så är ledarens uppgift inte i första hand att bestämma utan helt andra.
Som jag ser det har överherden Jesus flera mänskliga underherdar. De kallas ibland för äldste (grekiska - presbuteros, därav vårt präst), ibland för församlingsledare, övervakare (grekiska - episkopos, därav vårt biskop). Vilka uppgifter har de? För att uttrycka det sammanfattande: 1. Ge hjorden föda. För mina får på bete, säger Jesus i ett sammanhang. Det innebär bla att herden har huvudansvaret för att församlingen får en sund och allsidig kost utifrån Guds Ord. 2. Leda hjorden. En herde på biblisk tid gick alltid framför fårflocken. Herden skall gå före och visa vägen. Han skall inte härska över församlingen, för "den som är ledare skall vara som tjänaren" (Luk 22:26) Han skall vara "en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, i tro och renhet" (1Tim 4:12). 3. Vara en väktare för hjorden. Beskydda den från faror. 4. Söka upp de vilsegångna. Allt utgår från ett tjänarperspektiv med Jesu kärlek som drivkraft. För att motverka misbruk av ledarskap är det viktigt med kollektivt ledarskap, att Jesus får vara i centrum, tjänarperspektiv. Jag kan inte se att bestämma är något viktigt i några av de uppfifter som en ledare har. Ursäkta att det blev anonymt. Mitt namn är Jonny.
Otroligt bra, Julia! Du är så bra!! Ska bli intressant att se om du får något svar nu när dina synpunkter är publicerade.
Hej Jonny1
Jag ser att du inkluderar mycket under ledande.
Kollektivperspektivet håller jag med om, samt att den tidiga församlingen leddes av grupper (äldste- presbyter).
Men att kvinnor inte skulle inkluderas i dessa grupper håller jag inte med om, om Paulus nämner dessutom ett antal kvinnor i sina brev, på dessa positioner.
Dessutom, med det perspektiv på ledarskap som du har, vad är då över för de kristna kvinnorna?
Inte mycket:
1.De ska inte vara med och se till att hjorden får en sund och allsidig kost utifrån Guds Ord, dvs.de ska inte undervisa.
2.De ska inte visa vägen eller vara förebilder.
3. Inte heller beskydda mot faror
4.Inte heller söka upp vilsegånga medkristna
Guds Ord beskriver ett antal uppgifter som inkluderar både kvinnor och män. Att vara en förebild ingår förstås i att vara lärjunge till Jesus, men ett särskilt ansvar ligger förstås på herdarna. Att lista alla de uppgifter som finns i Guds rike skulle ta för stort utryme. Men nämnas kan diakon, tala profetiskt, evangelist, att vara frikostig och gästfri, tala i tungor, tolka tungotal, göra kraftgärningar, bota sjuka, administrera mfl.
I övrigt så önskar jag alla frid i sitt synsätt.
Du har ju inte fått någon kommentar eftersom de faktiskt TYCKER OCH TÄNKER som texten läggs ut i den aktuella predikan.
Det är inte heller konstigt att pingsttidningen Dagen ändrar rubriken till att låta positiv (?) till ett annars kritiskt budskap.
Boktips: Sexgud av Rob Bell är det bästa som skrivits om kristen andlighet och sexualitet.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9179995241
Även jag måste ge stöd åt Julia. Jag kan mycket lite om teologi, men desto mer om boskapsskötsel. Att man har valt liknelsen fårskock och fåraherde vittnar om ett tydligt maktperspektiv. Fåraherden må vara fårskockens tjänare, men är absolut dess härskare. Jag menar att det är svårt att hävda att alla människor har samma rättigheter om man menar att män är skapade att leda kvinnor, på samma sätt som en plikttrogen herde leder sina får.
När Jesus berättade liknelsen om herden och fåren, så är betoningen på den gode herden. En god herde behöver inte härska över sina får, utan är beredd att ge sitt liv för fåren. I övrigt så är det viktiga för mig vad Guds Ord säger. Jag behöver inte förstå allt, utan har förtroende för Gud, oavsett om det han säger stämmer med moderna värderingar, de senaste vetenskapliga teorierna etc etc. Jag har verkat i universitetsmiljö i 19 år och kan lova att all vetenskap bygger på bräcklig flyktig grund. Teorier omprövas hela tiden. Så varför skall vi kristna så räddshågsna alltid söka stöd för Guds Ord i de moderna gudarna vetenskap, socialism och liberalism etc? Att vara gammeldags är något fult i Sverige, att vara intellektuell och konservativ helt omöjligt...
Hej Julia!
Jag läste din insändare i Dagen och tycker att det var modigt av dig att ta upp ämnet. (Rubriken gav dig säkert extra många läsare dessutom.) Jag har en del frågor till dig. Hur har du kommit i kontakt med undervisningen du beskriver? Har du själv några idéer om hur undervisningen borde utformas för att minska risken att ungdomar lämnar tron under sin studenttid?
Det var ett tag sedan jag själv studerade, men visst är det så att många börjar tvivla på sin tro och sin uppväxt när man möter den ateistiska världsbilden som stora delar av universiteten står för. Det bästa med din insändare var att du tog upp just den frågan.
I går lyssnade jag igenom undervisningspasset du nämnde och tror att det säkerligen kan vara till hjälp i ett äktenskap. Jag har varit gift i tio år och kände igen en hel del; t ex att kvinnor generellt sett har ett större behov av att bearbeta sina upplevelser genom att prata, medan män ofta vill lösa problemet snarare än prata om det.
När det gäller underordnande, kan jag hålla med dig om att det är ett svårförståeligt förhållningssätt, men man kan nog inte bara avfärda det till något Jesus har plockat bort på Golgata. Även Paulus tar ju upp kvinnans roll. Här behöver nog undervisningen snarare fördjupas, så att vi kan förstå vad för slags frihet och ansvar det egentligen innebär att vara man respektive kvinna. Jag är övertygad om att Gud hade en tanke när han skapade oss till olika kön. Hur ser du på manligt och kvinnligt?
Jag tycker att du skriver lite orättvist om ledarna i din insändare. De betonade gång på gång att de generaliserade och att mannen framför allt ska älska sin hustru. Det handlade inte om att bestämma över henne. Angående shoppingen var det ett intresse hos den kvinnliga ledaren. Hon sa inte att det gällde kvinnor generellt.
Om boken Wild at hearts idé att en man inte ska sträva efter att i första hand vara trevlig kan man ju diskutera; trevlighet kan ibland gå hand i hand med mesighet, och det är väl knappast någon önskvärd egenskap vare sig för män eller kvinnor. Det undervisningen gick ut på, som jag uppfattade, var att i första hand visa kärlek och ta ansvar.
Sara
Bra skrivet.
Sara: några kommentarer:
1. Visst sägs det att det är lite skämt och generaliseringar men är det kul? och framförallt: Vad tjänar sådana generaliseringar om kvinnor och män till? får de inte unga människor som sitter o lyssnar att känna "jag är ingen riktig kvinna för jag är inte sådan och sådan". I bibeln hittar vi dessutom inte stöd för detta.
2. Jag tror några saker angående manligt och kvinnligt:
a) Man OCH kvinna är skapade till Guds avbild.
b) Vi har olika hormoner som påverkar
c) Det kan mycket väl finnas också andra saker som är vanligare bland kvinnor än bland män och tvärtom. Detta kan både ha sociala orsaker (ofta är det detta som ger de könsskillnader jag ser existerar idag)men också biologiska. MEN, det finns också individuella skillnader och alla kommer ändå inte passa in i generaliseringarna så jag förstår inte riktigt poängen. Då är det nog bra mycket viktigare att i alla olika relationer se varandras olikheter som människor och lämna utrymme för förståelse för dessa olikheter (att man reagerar olika, bearbetar olika etc.) Om det sedan skulle visa sig att vissa egenskaper är vanligare hos 70% av det ena könet tex, so what? genom att generellt lämna utrymme för varandra, vara vaksamma på hur vi fostras samt se till att komplettera varandra som människor så... är det inget problem.
3. "hjälp i ett äktenskap" handlar då främst om att tydligt lära känna den man lever med utifrån att man är just olika personer o att lära sig hantera dessa olikheter.
4. Det viktigaste för mig i undervisning bland ungdomar är att
a) uppmana dem att själva tänka, läsa bibeln och pröva olika synsätt mot varandra. I detta ska ledarna självklart kunna vägleda och presentera sina synsätt
b) undervisningen måste utgå från bibeln och en helhetssyn på den. Inte rycka lös enskilda bibelord och ha sk "pep-talk" undervisning utifrån. Vilken grund ger det att stå på?
5. Vad är underordning då enligt dig om det handlar om det bara handlar om att älska?
I undervisningen sägs att det innebär att mannen har ett "huvudansvar" och detta vänder jag mig emot. Sen innebär detta också en sjuk bild av äktenskapet och jag skulle personligen aldrig överväga att gifta mig om det skulle vara på detta sätt. Att som ogift är jag fri att själv ha "huvudansvaret" för mittt liv inför Gud men om jag gifter mig försvinner detta...
När jag gifte mig korsfäste jag mig själv för andra gången. Första gången var när jag blev kristen. I äktenskapet får man varje dag korsfästa sitt jag och ge sig själv för sin livskamrat. Visst förlorar man i frihet. Men vi behöver varandra. Personligheten utvecklas i ett äktenskap. Självklart skall man också respektera den som lever utan liskamrat. Paulus rekommenderar till och med detta.
Jag vill bara tillägga att jag tror att Bibelns (då givetvis främst evangelierna med även Paulus) kvinnobild var oerhört radikal för sin tid.
Det är lätt att glömma vilken extremt låg ställning kvinnor hade i samhället på den tiden. En ställning som Jesus motsatte sig i och med sitt bemötande av kvinnor. Jag tycker att Paulus är svårtolkad ibland, men jag tror att han ofta talar om rena ordningsfrågor. Egentligen var hans predikan om att alla är ett i Kristus befriande för kvinnor.
Men tillbaka till skapelseberättelsen och det som lite är grunden för diskussionen.
Det enda som står om mannens och kvinnans roller är att mannen inte mådde bra av att vara ensam och behövde hjälp. Adam (människa på hebreiska) var alltså bara halv innan kvinnan skapades. Sedan blev de ETT.
Ingenstans står det att mannen har huvudansvaret så som det sägs i undervisningen Julia länkar till.
Gud hänvisar istället i 1:a kap till mannen och kvinnan som en enhet, dvs historiens första team.
Att mannen ska råda över kvinnan är en dom som konsekvens av synden.
Så låt oss nu betona vikten av att kristna äktenskap i första hand handlar om teamarbete.Inte bara älska varandra, utan också tjäna varandra.
Då kanske vi kan ge kristna ungdomar något hållbart att bygga på.
-------------
Sedan blir jag lite trött på att alltid få höra att ens bibeltolkning försöker anpassa sig till nutidens idéer och strömningar. Så fort man försöker påvisa att man anser sig stå på biblisk grund, så kommer detta fram. Det handlar inte om anpassning, utan om att ta sig tillbaka till de bibliska rötterna, att radikaliseras, och skala av sig tvåtusen år av tolkningar, främst gjorda av män.
Det står faktiskt klart och tydligt i NT att kvinnan skall underordna sig mannen och att bara mannen får vara lärare i församlingen. Paulus hänvisar också till skapelsen, inte syndafallet i ett sammanhang där han skriver om det. Det handlar inte om enstaka bibelord, utan om summan av Guds ord.
1 Kor 11:2-16
1 Kor 14:33-35
1 Tim 2:11-15
Ef 5:21-33
Kol 3:18
1 Pet 3:1
Tit 2:4
Förutom detta kan läggas det som står i moseböckerna, även om det där är mer en fråga om tolkning. Man kan också säga att Jesus som verkligen vågade bryta kulturmönster, ändå bara valde män som apostlar. Jesus satalade med kvinnor, upprättade kvinnor och bröt därmed med sin kultur, och hade förstås vågat välja kvinnor till apostlar om han had velat det.
Om man inte vill läsa dessa bibelord i NT som de står så måste man förstås omtolka, vilket har skett på de flesta områden. Paulus kan inte ha menat detta etc etc. Eller det är inte giltigt idag etc etc. Då sätter man sig själv som gud och avgör vad i Guds ord som är giltigt i olika tidsåldrar. Vem har gett någon människa den makten? Saningen är förstås att man inte tycker om det som står och så försöker man med alla medel hitta tolkningsnycklar som ger stöd för en omtolkning. Exempelvis tolkar man "ett i Kristus" som något som gäller könsroller när det i själva verket handlar om frälsning av nåd alléna. Ingen kan inför Gud berömma sig av att vara jude eller man etc etc.
Jag tror att de flesta bibelställena härovan hänvisar till rena ordningsfrågor.
Annars skulle Paulus motsäga sig själv, tom i samma brev. I Kor. brevet talar han om kvinnor som ber och profeterar, några kapitel senare talar han om att hon inte ska säga något alls.
Här ser man faran i att rycka bibelverser ur sitt sammanhang.
I andra brev talar han om kvinnor som undervisar, tex Priscilla. Phoebe och Junia nämns också, Junia tom. som apostel (i alla fall i vår mer moderna form ”church planter”, svenskt ord kyrkoplanterare…)
Även i 1 Kor 11 är det lätt att hamna i svårigheter om man rycker ut vers 3 och missar vers 11-12. Ser man inte helheten motsäger dessa verser varandra.
Paulus talar om att kvinnan inte ska dra skam över sin man, han ville helt enkelt att kvinnorna i församlingarnas levde värdigt, så att församlingarna inte fick dåligt rykte, främst för att inte stöta bort judar.
Timoteus hade dessutom problem med kvinnor som spred en villolära, om äktenskapet, tror jag, och Paulus gav honom råd om det.
Vi måste förstå sammanhanget, hur Paulus slets mellan det faktum att de frälsta männen och kvinnorna levde i en omvärld, där kvinnor var allt annat än fria och ett med mannen.
Vi får inte glömma bort hur dålig ställning kvinnor hade då, och hur befriade de antagligen kände sig inför mötet med Jesus Kristus som frälsare.
Jo, ”ett i Kristus” handlar om frälsning av nåd allena. Och även frälsning från den dom som innebar att mannen råder över kvinnan, till att återupprätta den teamfunktion, där man och kvinna underordnar sig varandra.
Paulus är inte lätt att tolka, och jag är ingen teolog. Jag har kämpat länge med dessa frågor.
Förlåt att det alltid blir så långt från min sida.
Ps
Egentligen motsätter jag mig benämningen könsroller, eftersom det ofta lätt tolkas som att män och kvinnor ska vara lika.
Givetvis är vi inte lika, och vi är bra på olika saker.
Det finns en uppsjö av dåliga manliga ledare tex. (Och kvinnliga, men jag tror snarare att problemet är att de goda kvinnliga ledarna inte kommer fram).
Nej, det är det faktum att "mannen råder över kvinnan" som jag betonar. Genom att vi är frälsta genom Jesus Krisus är vi också fria från denna ordning och man och kvinna är fria att tjäna Gud och medmänniskor, precis som de är, med talanger och kunskaper.
Har en kvinna goda ledarförmågor, och grundar sig på Bibelns ord, så är jag övertygad om att Gud vill ha henne som ledare.
Annars är det en förlust för Kristi Kyrka.
Du får gärna vara fast i din övertygelse. Till skillnad från många moderna tyckare är jag tolerant. Det är dock svårt att komma ifrån att Paulus gång på gång hänvisar till naturen och skapelsen när han undervisar i dessa frågor. Kvinnor får ju profetera, men det skall göras under det manliga ledarskapets auktoritet. Var står det att de kvinnor som Paulus namnger undervisar som församlingsledare? De kanske var Evangelister? Var står det att Paulus bara gav råd angående kvinnor som spred villoläror om äktenskapet?
Paulus undervisning visar ju att frälsningen inte upphäver skapelseordningen. Kanske är det just därför han hela tiden hänvisar till naturen och skapelsen i dessa frågor. Han insåg förstås att vissa ord kan missförstås så därför skrev han också mycket om att mannen skall älska sin hustru. Om nu ni har rätt och jag fel så att frälsningen upphäver kvinnans underordnande, vilket ni verkar tolka som förtryck, vad är det då som hindrar att frälsningen också upphäver andra skapelseordningar, såsom äktenskap mellan man och kvinna? Då kan man ju få leva som man vill för att få förverkliga sig själv.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Men i skapelseordningen finns ju ingen ojämlikhet det är ju en konsekvens av syndafallet. så jag förstår verkligen inte poängen eller parallelen till äktenskapet?
och precis som monica skriver kan vi ha olika åsikter hur olika könen är men ändå ha den fasta övertygelsen om att vi är jämlika.
Förlåt Julia, jag tycker att jag kommer alltför långt bort från huvudämnet, äktenskapet.
Vill bara poängtera att Priscilla och maken Aquila verkade samarbeta som ett team, undervisade Apollos Apg 18:26.
Mer om kvinnors ledarskap i NT här, scrolla ned till "Women in Ministry: Three Women".
Och jag har aldrig sagt att frälsningen upphäver skapelseordningen, utan syndafallets dom, tex att mannen råder över kvinnan.
Viktig skillnad! Det står inte att mannen råder över kvinnan i skapelseberättelsen!
Paulus undervisning stöder tolkningen att det fanns ett kärleksfullt underordnande före syndafallet, vilket sedan upprättas I Jesus Kristus. Varför skulle han annars hänvisa till skapelsen och naturen när han undervisar i dessa frågor? Mellan syndafallet och Jesus så råder förtrycket. Efter Jesu försoning finns det potential till sunda relationer. Förtrycket har förvisso fortsatt, men det beror på att vi lever i en fallen värld. I den kristna församlingen kan det se annorlunda ut. Jag har ofta pratat med min fru om detta, och hon är tacksam för att jag som man tar det yttersta ansvaret för familjens väl. Det frigör henne för de uppgifter som hon tycker sig ha. Något förtryck har hon aldrig upplevt. Stereotypt är det inte heller. Det är exempelvis jag som diskar mest, tvättar och städar. Och eftersom vi inte lever i en maktrelation utan en kärleksrelation, så spelar det inte någon roll vem som har mest inflytande på olika områden. Maktkamp blir det bara om man vill hävda sig själv och få bestämmandemakt. Men en kristen är väl inte ute efter att bestämma, utan vill tjäna i kärlek med den kraft Gud har gett. Jag har mött en hel del underbara kvinnor som är pastorer och präster. De tjänar ofta Gud hängivet. Men jag kan se att det ofta tar sig uttryck i sådana omsorgstjänster som en diakon borde göra. Det är svårt att komma ifrån skapelsens gener. Med detta inlägg så får jag tacka för en intressant och trevlig debatt.
Skicka en kommentar
<< Home