Pappa

Min Pappa fyller år idag. Ett år äldre, ett år klokare.
På sätt och vis är det nog många som har svårt att se om vi är lika på något sätt men för varje dag som går känner jag mig mer och mer lik min "gamle" pappa. Hv-hjärtat fick jag tidigt likaså min skepsis till andra thésorter än Earl Grey men sen då?

Pappa är ju lugn, (iaf tror folk det, åtminstone de som inte spelat fotboll tillsammans med honom eller bevistat en hockey-match med honom) jag å andra sidan är väl närmast känd för mitt heta temperament och min korta stubin.

Min pappa är den tryggaste person jag vet. Han är som han är - oavsett sammanhang. Han säger knappt aldrig något oövertänkt däremot får han mig ofta att tänka till.(hm här har ju jag EXTREMT mycket kvar) Det är verkligen jobbigt att göra tvärtemot det han tycker, då måste jag verkligen, verkligen vara övertygad. Pappa är är snäll, söt, smart, eftertänksam, praktisk, har sina kidéer som kan verka konstiga men om man överväger dem är de oftast väldigt praktiska.

Likheten består nog helt enkelt i att vi funderar och ofta tänker relativt lika. Men så har han ju fostrat mig och jag har nog kanske påverkat tillbaka i åtminstone liten utsträckning de senaste åren.

En fantastisk pappa att prata med kring livets svåra frågor, politik, teologi. Äldre, klokare och lugnare.

Grattis Arnis! Love, Jullan