Bögfaktorn

Vi var nervös innan, jag och mitt TV-, mys- och terapisällskap Johanna. 10 minuter in i programmet konstaterade vi att programmet knappt handlade om kristdemokraterna och att det nog inte skulle bli så farligt ändå... Snarare fick det Grevle och co. att framstå som utan makt i partiet. Tycker att Hägglund och Alf var riktigt bra! Bäst av alla var Slottner. Jag är inte förvånad. Sig själv fick man se i bild när Emma Henriksson pratade. Jag såg nöjd ut då. Scenerna från KDU:s riksmöte gjorde att ögonen tårades. Alla känslor och den glädje jag kände när Erik blev vald kom över mig. Ni som inte varit med i en ordförandestrid har antagligen svårt att sätta er in i hur engagerad man blir...

Hursomhelst. Vad ville dokumentären komma fram till? Att det finns en stark kristen-fundamentalistisk opinion? Jag gillar dock inte när de benämner gruppen som bibeltrogen. Så enkelt är det inte. Jag skulle antagligen exemplevis klassas som bibeltrogen. Ändå känner jag ingen som helst lust att delta i något som närmast kan liknas vid ett hyllningsmöte till Åke GReen.

Med lättnad kan jag nu gå och lägga mig och mjuta av ett avsnitt av sjunde himlen..